The Thing with Christmas

Det där med Julen

Jag fasade inför julen i somras. I flera år har jag längtat efter att få fira julen med min egna familj och jag var så glad för att det äntligen skulle bli så i år. Det kändes inte ens jobbigt (ok, lite) att inte fira jul hemma i Sverige för första gången. Sedan förlorade vi Emma och därför skulle den här julen bli extra svår att gå igenom. Sedan dess har tiden gått och sorgen förändrats. Julen är här, men den känns mycket ljusare än vad jag förväntat mig. Jag skulle såklart göra allt för att Emma skulle få vara här med oss och saknar att hon inte är det, men jag kan ändå känna glädje.  Kanske hjälper det att mina föräldrar bor i en ny lägenhet, att vi ska fira julafton hemma hos oss i år, att alla små prydnadstomtar måste hitta nya platser att stå på och att min älskade Matti ska komma hit och vara med mig. Att så mycket är annorlunda gör kanske att man känner saknaden efter henne och skillnaden mot det som skulle vara ett snäpp mindre. Kanske hjälper det att jag älskar julen så otroligt mycket och den alltid har gjort mig lycklig. Kanske är jag bara stark. Idag har det handlats tomtar, bakats bröd och godis, julgranen har blivit klädd och alla juklappar ligger inslagna under den. Vi är förberedda för jul, och jag tror att jag också är det.

 I dreaded Christmas this summer. For several years I have longed to celebrate Christmas with my own family and I was so glad this was finally going to be that year. It didn't even feel hard (ok, a little bit) to not celebrate Christmas at home in Sweden for the first time ever. Then we lost Emma and therefore, Christmas would be extra hard to experience this year. Since then, time has passed and the grief has changed. Christmas is here, but it feels a lot brighter than I expected it to. I would obviously do everything for Emma to be here with us and I miss that she is not, but I can still feel joy. Perhaps it helps that my parents live in a new flat, that we will celebrate Christmas at our place this year, that all the little decorative Santas have to find new places to hang out at, and that my beloved Matti is coming here to be with me. The fact that so much is different might help a little bit with the feelings of missing her and the difference to what should have been. Maybe it helps that I love Christmas so much and that it has always made me happy. Maybe I am just strong. Today we've bought Santas, baked bread and sweets, decorated the Christmas tree and put all the wrapped gifts underneath it. We're all set for Christmas and I think I am too.