Wednesday, October 9, 2013

Missed

Saknad
Semestern var ett välbehövligt avbrott för mig. En vecka när jag inte tänkte mycket alls. Efter semestern hamnad fokus på operationen och jag har ockuperat mina tankar med allt inför den. Men idag känner jag en otrolig saknad efter Emma igen. Ibland när jag tänker att det känns ok, inser jag plötsligt åter igen att jag måste leva med detta för resten av mitt liv. Att en operation inte kommer att ändra det. Sorgen kommer såklart att ändras men saknaden kommer alltid finnas kvar. Det känns så tungt. Så tungt att veta att jag aldrig kommer få hålla min lilla flicka igen. Vad jag inte skulle ge för att få bara en timme till med henne. Den 24:e oktober var det planerat att vår dotter skulle komma till världen. Den 24:e oktober måste vi istället begrava vår dotter. Det gör ont.
The vacation was such a well-needed break for me. A week when I was not thinking much at all. Afterwards, I focused on the surgery and I have occupied my thoughts with everything surrounding it. But today I miss Emma immensely again. Sometimes I think it feels ok, but then I suddenly realize all over again that I will have to live with this for the rest of my life. That a surgery won't change this. The grief will of course change, but I will still be missing her. It still feels so tough. It is so tough to know that I will never get to hold my little girl again. What I wouldn't give for just another hour with her. The 24th of October it was planned for our daughter to arrive into this world. The 24th of October we will have to bury or daughter instead. It hurts.

Saturday, October 5, 2013

Fun in the dunes of Maspalomas

Kul i Maspalomas dynerna 
Sista dagen på semestern tog pappa och jag en promenad till Maspalomas dynerna. Otroligt mäktigt och vackert, men väldigt varmt och jobbigt men sandhögar i skorna.

The last day of the vacation my dad and I took a walk to the dunes of Maspalomas. Absolutely magnificent, but also very warm and exhausting with piles of sand in the shoes.















Justin

Den väldigt talangfulla (och heta) Justin Timberlake har precis släppt andra delen av sitt album the 20/20 experience. Jag älskar verkligen hans sound och är besatt av det här albumet. Den här killen har verkligen det som kallas swag. Nu blir det högsta volym och städning.

The very talented (and hot) Justin Timberlake just released the second part of his album the 20/20 experience. I absolutely love his sound and I am obsessed with this album. This guy has got some serious swag. Now time for the highest volume and cleaning.

Surgery planning

Planerande av operation
Igår var det dags att få veta alla resultat från mina undersökningar och tester på endokrinologin. Jag hade i och för sig fått veta det mesta förra gången, men nu fick vi ett ingående samtal om alla resultat och även en tid för operation. Vi fick träffa en underbar läkare som också ska genomföra operationen. Jag har fullt förtroende för henne. Det blir en hysteroskopi kombinerat med laparoskopi. Hon kommer ta bort skiljeväggen, även hon trodde att det även kunde vara en polyp eller ett myom. Bort ska det vilket som. Samtidigt kommer hon kontrollera den ena äggledaren som inte visade fri passage under kontrastundersökningen. Om hon ser att det verkligen är nåt med äggledaren så kommer hon även fixa det om det går. Jag blev sen direkt skickad till narkosen för att kolla EKG och kolla blodet inför operationen. Jag älskar effektiviteten hos sjukvården i Österrike, jag känner mig väldigt väl omhändertagen. Den 17:e oktober är det dags!

Yesterday it was time to get all the results from the examinations and tests at the endocrinology. I already found most things out at the last visit, but now we had a thorough walk through of all the results and also got an appointment for the surgery. We got to meet a wonderful doctor who will also perform the surgery. I have full confidence in her. It will be a hysteroscopy combined with a laparoscopy. She will remove the septum, even though she thought it could also be a fibroid or myoma. It will be removed either way. At the same time she will check the one fallopian tube that didn't show free passage during the last examination. If there is actually something wrong with it, she will fix it if possible. After that I was sent straight to the anesthetic unit to have an EKG and run blood tests for the surgery. I love the efficiency of Austrian health care, I feel so well taken care of. The 17th of October is the day!

Wednesday, October 2, 2013

October

Oktober är, åtminstone i USA, månaden för ökad medvetenhet om missfall, fosterdöd och spädbarnsdöd. Den 15:e oktober är en dag då alla föräldrar och anhöriga kan tända ett ljus för sina barn och känna gemenskapen av andra i samma sits, en dag då man inte behöver känna sig ensam. Det tycker jag är ett jättebra initiativ. Jag kände mig otroligt ensam efter att vi förlorat Emma. Inte för att jag inte hade nära och kära omkring mig, men för att jag kände mig så misslyckad för att jag knappt hört talas om att någon förlorat sitt barn så sent i graviditeten förut. Jag ville inte träffa folk, dels för att det var jobbigt med deras blickar och reaktioner eller icke-reaktioner, men också för att jag skämdes för att min mage inte var där längre. För att inte jag lyckades med något som alla andra lyckas med. Sedan detta hände har väldigt många öppnat upp sig till mig och berättat historier om sig själva eller bekanta som har haft samma öde. Även om man inte önskar att någon annan ska förlora sitt barn så hjälper det faktiskt att veta att man inte är ensam, och att prata med någon som förstår exakt vad man går igenom. Men man får inte veta det förrän efteråt, efter att man har haft de där hemska och ensamma känslorna. För man pratar inte om det. Som Carina Bergfeldt skriver i sin krönika; på Facebook får ju ingen missfall. Just därför tycker jag det är viktigt att öka medvetenheten och att berätta: att jag är en av fyra.

October is, at least in the US, the pregnancy and infant loss awareness month. The 15th of October is the official pregnancy and infant loss remembrance day, a day when all parents and relatives can light a candle for their children and feel the community of others in the same boat, a day to not feel lonely. I felt incredibly lonely after we lost Emma. Not because I wasn't surrounded by friends and family, but because I felt like a failure since I had barely heard of anyone losing their baby that late in the pregnancy before. I didn't want to see people, partly because it was hard with their looks and reactions or non-reactions, but also because I was ashamed that my belly wasn't there anymore. Because I didn't succeed in something that everybody else have succeeded with. After this happened, a lot of people have opened up to me and told me stories about themselves or friends who had the same faith as us. Even if one never wishes anyone else to lose their child, it does help to know you're not alone, and to talk to someone who understands exactly what you are going through. But this is something you here about first after you had all these horrible and lonely feelings. Because one doesn't talk about it. Especially because of this, I think it is important to raise awareness and to tell the world: that I am one in four.